2015-05-30

Samplantering del 2

Jag vet inte om det finns något intresse för mina odlarinlägg men jag skriver för min egen skull också så det är inte helt för döva öron. Eller blinda ögon snarare.

När jag läste om samplantering och vilka växter som trivs med varandra gjorde jag en ganska rörig karta över trädgårdslandet. Att sedan följa den var inte det enklaste. Dels för att den blåste iväg, blev blöt eller att det revs av ett hörn men också för att verkligheten och kartan inte riktigt stämde överens. Jag gjorde så gott jag kunde.


Tomat och basilika ska gå bra ihop. Så även vitlök och gurka. Men tomat och gurka ska helst inte vara så nära varandra, men det blev så ändå. Vitlöken stod ju där först. Jag hade en fin dröm om att jag och min son var som tomat och basilika just när vi sover (ja, vi sover extremt nära varandra). Nu tänker jag inte säga att plantorna ovan är vi två för tänk om någon planta dör. Nej, det där är inte vi helt enkelt. Basilikan ser inte så lövrik ut eftersom vi redan börjat nalla på den.


Det här är min squash! Jag har aldrig odlat squash innan. Min far däremot är gammal veteran och har tipsat om att sätt den i kompostjord som inte behöver vara särskilt färdig. Jag slängde på lite kompost ovanpå jorden och grävde ner plantorna där. De verkar nöjda än så länge. Squashen hade enligt kartan planer på att vara utanför trädgårdslandet men eftersom jag hade fel dimensioner på ett ställe fanns det plötsligt plats över för squashen mellan persiljan och rabarberna.


Persilja och tomat ska tydligen gå bra ihop. Tomaten vill gärna stå lite skyddad, så det passade ju bra att det fanns en vinbärsbuske som kan skydde den från vinden. Hoppas bara på att solen hittar dit. Kvällssolen gjorde det i alla fall. Persiljan växer under fiberduk. Jag har inte vågat ta bort den än eftersom jag är lite rädd att djurriket ska antasta den.


Tomaterna verkade trivas mellan berget och trappan förra året, så det fick bli några plantor där i år också. Den lever ihop med en vinranka som står lite längre in. Om tomater och vindruvor trivs ihop vet jag inget om men det blev åtminstone två klasar på den förra året.


Jag hade tjugo tomatplantor och var tvungen att improvisera lite med platserna, så här hittade jag en liten lucka som jag slängde kompostjord i och satte ner av plantorna i. Den kommer ju trivas bra mot bergsväggen om inte annat.


Jag älskar vallmo och det är säkert ett ogräs enligt många för nu har den spridit sig ner i blomrabatten, men se hur häftig den ser ut innan den blommar...


Midsommarblomster växer lite varstans i trädgården också...

2015-05-21

Samplantering del 1

På sistone har jag läst en hel del om samplantering och kollat tabeller på vilka grödor som trivs med varandra. Med den här kunskapen planerade jag var i trädgårdslandet allt skulle planteras ut. Egentligen är säkert tanken att man ändå ska ha allt av samma sort i fina rader på samma ställe, men i min värld blev det här något som jag kom att kalla för samplanteringsanarki. Jag delade upp det L-formade trädgårdslandet i olika zoner som fick en bokstav för att hålla reda på hur många ställen varje typ av gröda skulle vara på. 

Tanken med samplantering är att en grödas fiende kan bli bortskrämd av en annan gröda. Hur nära varandra grödorna ska vara och hur involverade i varandra de ska vara har jag inte riktigt listat ut. Men jag tänker också på täckodling och att utnyttja varje liten millimeter av yta i landet eftersom jord inte vill stå bar. Dessutom är det ju bra att utnyttja varje millimeter om man exempelvis är en stadsodlare med trångt med plats. Nu har jag en väldigt stor trädgård men vill inte ha ett gigantiskt trädgårdsland. Varför inte? Jo, just av den anledningen att så lite jord som möjligt ska stå bar. Om jag nästa år inte har tid eller lust att odla grönsaker står jag med en massa bar jord som kommer att blir övervuxen av ogräs eller varför inte smultron. I det här fallet skulle det högst troligast bli kirskål.

Jag tänker återkomma till det här med samplantering senare eftersom jag inte ens hade tänkt skriva om det nu. Istället var planen att jag bara skulle visa en av mina bönplantor och den där tunna sparrisen.


Bönor är bra för gödsling av alla möjliga grödor. De och ärtor har jag försökt sprida ut på många ställen i trädgårdslandet. Här är några som står framför vinbärsbuskarna.


Sparris ska växa bra ihop med jordgubbar har jag läst, men minns inte just i denna stund varför. Smultron är det på andra sidan stenarna. Smultron sprider ju sig som ogräs så jag har spärrat av området för att inte behöva ha ett helt land med ohyfsade smultronplantor.

2015-05-20

Tulpaner och äppelblom

Det är mycket nu, så inte mycket bloggande, inte mycket hantverk. Men däremot jobbar trädgården på utan mänsklig hjälp. Dock med hot från tidigare nämnda fiender. Glömde nämna grannens katter som lägger sin avföring i trädgårdslandet. Hoppas att de inte är sjuka. 

Igår kväll efter en hel dag av regn tog jag några bilder. Alldeles nyss i morgonsolen tog jag bilder på samma motiv.


Black hero. Tulpanerna har trots allt inte blivit uppätna av rådjuren.


Äppelblom som pollinatörerna gärna får jobba på.



Samma tulpan i solsken.


Samma äppelträd i solsken.


2015-05-09

Det spricker upp

Kom på upptäcktsfärd i min trädgård.


För två år sen när vi precis flyttat in i trädgården (eller huset som kom med trädgården) beställde jag raskt sparrisplantor... eller köpte jag via Tradera kanske? Sparris är en strandväxt som ska ha sandig jord och gödslas med tång. Här har vi lerig jord och noll tillgång till tång. Ändå står det små stolta, grässtråtunna sparrisar där. Jag hade gett upp hoppet men lyckades rädda den här plantan när jag började gräva upp alla smultronplantor som täcker en alldeles för stor yta. Undrar om de växer till sig eller hur kommer det att bli?


Samma år fick jag en buskpion av min far, från hans trädgård. Den har inte blommat men om inte det här är en blomknopp så vet jag inte vad. Ska bli spännande att se.


Påskliljor och pingstliljor (eller?) som sattes i höstas i en just nu ganska grusig och inte så aktiv rabatt. Det kommer mera sen dock. En hortensia bland annat.


Upptäckte det finaste ogräset mellan plattor, i solsken: förgätmigej.


Maskrosor är ingen favorit men det går ju inte att ändå älska själva blomman när den lyser upp som solar mellan plattorna. Fast det påminner också lite om hur mycket ogräsrens som finns framför och som aldrig kommer ta slut om inget drastiskt görs vid dessa plattor.


Förra sommaren tiggde jag till mig en röd krusbärsplanta av Esters föräldrar. Jag har bara gröna krusbär sen tidigare och egentligen tror jag att jag gillar röda bättre. Vi hade inte krusbär i trädgården när jag var barn så jag har nog gått lite hårt på att odla egna krusbär. Fyra gröna buskar och en röd. 


Vitlöken stoltserar i förgrunden och sedan kommer två drivbänkar som min far byggt ramarna till. Som tak har vi gamla badrumsfönstret på den ena och något fönster som legat under huset på den andra. På den fanns det en massa tassavtryck från katt också. Här under växer morötter, pak choi, rädisor och sallad. Mer är på gång men jag jobbar långsamt i trädgårdslandet i år eftersom jag ofta blir avbruten av världens bästa bebis.

2015-05-08

Hjälpa vilda grannar


Nej, jag menar inte festprissen next door.

Jag läste på Naturskyddsföreningens hemsida, hur en kan hjälpa naturen i sin egen miljö. Det som ofta är fiffigt när det kommer till odling och trädgårdsskötsel, tycker jag som är lite lat, är att göra så lite som möjligt. Rör naturen så lite som möjligt för att alla ska med. Fast jag vill ju inte att alla ska med. På min lista över vilka som inte får hänga i min trädgård finns sniglar, rådjur, kirskål, kålfjärilar, sniglar, jordloppor, maskrosor, löktrav. Sa jag sniglar? Annars är det bra med biologisk mångfald. 

Så, efter att ha läst igenom punkterna tänkte jag faktiskt skryta lite om mitt icke-engagemang som faktiskt är positivt. Sen är det klart att vissa grejer kan bättras på men ja... häng på nu!

Klippt och klistrat direkt från Naturskyddsföreningens hemsida. Allt som är inklistrat är i fet stil för att inte röra till det så mycket.

Hjälp bin och fjärilar

  • Bygg ett vildbihotell av bamburör med hål där ensamlevande bin kan flytta in.
  • Plantera kryddväxter som timjan, mynta, salvia och lavendel.
Timjan till vänster och timjan som inte är med på bild till höger
Lavendel finns också på två ställen, bild från förra året.
Kolla fjärilarna är ju där!

  • Gör ett grönt tak med fetknoppsväxter.
  • Fetknoppsväxter finns det gott om i gräsmattan sedan länge (ej min förtjänst)

Hjälp fåglarna

  • Sätt upp en holk och motverka fåglarnas bostadsbrist.
Två nya fågelholkar har kommit upp i träd i år. Tackar pappa!

  • Plantera hagtorn, nypon, rönn och andra buskar med bär som fåglar äter.
Hagtornsträdet upptäckte jag när vi hade bott här i ett år. Nypon fanns det också.

  • Spara äldre lövträd som kan bli hål- och boträd.

Adoptera ett träd

  • Spara gamla lövträd. Låt döda grenar och stammar ligga kvar.
Det här är ju dock ett gammalt fruktträd som stod så här när
 vi flyttade in, men oj vad det bor fåglar och annat här.
  • Hjälp till att skydda skogar med höga naturvärden.
  • Plantera en sälg som ger mat åt humlor och andra insekter.

Städa inte hela trädgården

  • Låt det finnas hörn med högar av löv och ris så igelkottar kan göra ett vinterbo.
  • Låt växtrester, gräsklipp och löv bli jord igen i en trädgårdskompost. Mängder av insekter och kryp lever i en kompost och du får gratis näringsrik jord till dina odlingar.
Det fanns en fallfärdig kompost när vi flyttade hit som jag förbättrade
något med kompostgaller. Jag är dock rädd att använda jorden eftersom det
finns såna där sniglar här och inga sniglar där jag odlat.

  • Vill du ha en öppen yta med kort gräs, kan du ändå lämna kantzoner mot staket och häckar med längre gräs där ängsblommor och bärris kan trivas.
Det här måste ju vara det bästa. Jag gillar ändå inte att klippa gräset vid staketet eller annat som behöver trimmer. (Jo, har inte bara en trimmer utan två eftersom jag blir så arg på dem)