Barnvantar

Ett par vantar har jag stickat till min son. Det är ett sånt där garn som gör ränder och mönster själv. Jag fick det i ett garnbyte för några år sedan.

Han gillar vantarna och hade premiär utomhus igår när han åkte bil till biblioteket här i Mjölby, som vi besöker just nu. Det är finvantar, inget att leka i. Där har jag införskaffat rejälare doningar.

Staketet

Eftersom vi har en liten pojke som börjat gå allt mer behövde vi ett staket för att han inte ska smita ut på vägen. Vi har en stor tomt som vetter mot hela tre olika bilvägar. Vissa delar av tomten används inte jättemycket och för att begränsa området som den där lille pojken ska röra sig inom valde vi att sätta staket på två strategiska platser i trädgården. Min far är den som utfört det stora arbetet. Jag hara bara pekat och bossat. Först ut blev utanför dörren. Här hade det varit livsfarligt att släppa ut kon på grönbete utan staket. 

De hemska stockarna skulle bort först. 

Sen har min snabbt arbetande far skurit bort gräsytor och gjort en mycket rak linje där han satt staketet.

Vår "grusplan" är mer en ogräsplan så det måste också åtgärdas framöver. Kanske ta bort stockarna även här...

Slutresultatet. Jag är så nöjd. Vi är så nöjda! Det blev mycket mer inhägnat och det är något positivt i flera avseenden.

Nu brukar ju förebilder se grådaskiga och hemska ut men jag kunde inte hitta en sådan bild och glömde såklart att ta en också. Det närmaste jag kunde hitta var denna. Jag tog den här bilden samma dag som vi skulle flytta in. Skurhinken på trappan tillhör städbolaget som flyttstädade huset. Vilka fler piff har gjorts sedan dess?

Snekkerstrikkebukse

Dessa stickade snickarbyxor dök upp i mitt instagramflöde. Jag blev så kär att jag inte kunde slita ögonen ifrån dem. Min lilla pöjk i de här brallorna alltså. Det kommer bli så gulligt. Okej, jag upptäckte det alldeles precis så jag har inte bestämt mig än. Det blir en så mycket större grej när man måste köpa beskrivningen. På norska dessutom. Den finns på Paelas.

Blåvita mössor

Här är Ivars nya mössa. Först stickade jag en som skulle passa hans huvud enligt beskrivningen, men den blev alldeles för liten. Då bestämde jag mig för att byta alla strategier och då blev mössan istället för stor. Den är stickad enligt DROPS beskrivning Charming Cooper men som vanligt har jag gjort någon ändring, som att göra den randig och skippat tofsen.

Återigen var det inte så lätt att ta en bild på den färdiga mössan. Barnet verkar inte så nöjd med den heller. Kanske kliar den?

I samband med att jag stickade på mössan fick min 7-åriga systerson syn på den. Han ville också ha en mössa och började direkt att rita upp hur den skulle se ut och sa att det skulle vara av garnet jag använde till Ivars mössa i exakt samma färger. Han sa att han kunde ge 300 kr för den men jag sa att han kunde få den i julklapp istället. Än så länge ser den ut såhär:

Öppna förispåsen

Jag gillar att gå till öppna förskolan. Sedan höstterminens start började den lokala öppna förisen med skapande verksamhet en förmiddag och en eftermiddag i veckan. För mig var det först en besvikelse för det innebar att sångstunden uteblev. Ivar älskar sångstunden. Han skrattar nästan hela tiden. Men skapande är ju inget jag egentligen har något emot och här är det ju föräldrarna som får utföra själva skapandet. Vi fick möjligheten att trycka på en tygkasse och så här blev Ivars.

Att sticka till en ofödd bebis

När jag var gravid att jag ju all tid i världen att sticka en garderob till min blivande barn. Om du är gravid och inte har barn sedan tidigare och är en som stickar ska jag nu ge dig råden. Vad ska du sticka? Jag var dum och stickade julklappar de där sista dagarna innan barnet skulle födas. Om jag lagt all den tiden på... Nej, man ska inte vara efterklok. Istället ska jag ge råd till den som är gravid och stickar (och inte har småbarn som kräver din tid).

(Nej, man ska ju inte ge råd till blivande mammor, nyblivna mammor, etablerade mammor, men jag fattar inte varför. Jag suger i mig alla råd jag kan få och hade lätt velat ha den här listan innan.)

1. Koftor i alla möjliga storlekar. Räkna ut vilken årstid det är när ungen har respektive storlek och välj tjocklek på garnet efter det. Kul grej är att välja mönster och färger efter årstid. Tänk också på att om barnet kommer ha sittvagn, kanske det behövs tjockare kofta än liggvagn osv. Koftor går tydligen att ha ganska länge. Här har Ivar sin första kofta när han är nyfödd i december:

På Valborg var den fortfarande alldeles lagom och allt som allt använde han den i lite mer än fem månader. Just den här koftan är stickad efter detta DROPS-mönster i garnet  DROPS Alpaca och för storlek 1-3 månader.

2. Raggsockar och eftersom det är min lista säger jag nej till raggsockar på sommaren. Kanske sen vår och tidig höst också. Min bebis är kanske extra varm men raggsockar behövs mest på vintern. Vad det verkar så växer inte fötter så himla snabbt, inte på min bebis i alla fall, så de behövs inte i så många storlekar. I allra första början växer de nog snabbare. 

Dessa raggsockar använde jag mest. Nu var det ju vinter när Ivar föddes och han behövde bara två olika storlekar på raggsockar innan de inte behövdes längre. Sen behövs det ju raggsockar igen så det är väl bara att räkna ut hur stora fötter barnet kommer att ha varje vinter och börja sticka... 

Stickade efter samma mönster som koftan. Varför krångla till det? Se länk ovan till det.

3. Vantar stickade jag ett par, ett par utan tummar. Väldigt enkelt och jag minns inte vilken beskrivning jag använde mig av. Det räckte med ett par vantar för den vinterfödde sonen.

4. Mössor. Är det något som växer på en bebiskropp så är det huvudet. Och tur är väl det, jag menar just vid födseln är det ju rätt skönt att huvudet inte är så stort. Hur som helst. Mössor går åt i många storlekar. Om din bebis föds i början av vintern är det nog bra att kanske sticka fyra storlekar. Den här med knytband och spetsig topp är min favoritmössa. Stickade kanske tre stycken till Ivar men har stickat desto fler och gett bort. Det blev en del andra mössor också. Här är nog den i storlek nummer två. Även denna är stickad i DROPS Alpaca med en beskrivning från DROPS.

Det här var vad jag hann med (typ) att sticka. Det går naturligtvis att använda andra stickade plagg till en bebis också. Byxor exempelvis... som hans stickande kompisar gjorde till honom. Eller en stickad overall. Nåväl. Nu ska jag börja fundera på hur nästa kofta ska se ut... och kanske mössa... och kanske raggsockar. Ett par nya vantar också framåt vintern. Ja, det finns att göra till små barn. Och efter barnet är född finns inte riktigt samma tid kvar.

Gipsavgjutning

Det var väldigt svårt och blev inte särskilt snyggt, men det blev något och det är huvudsaken. Alltså inte bara "något" utan en gipsavgjutning av min sons hand och fot.

Jag har gjort det här två gånger. Första gången blev det inte så bra. Andra gången blev det okej. Tredje gången hade säkert blivit perfekt. Hur som helst så kan jag berätta för alla som är intresserade vad som kan bli bättre. Ingen har väl någonsin påstått att man inte lär sig av sina misstag?

Baka en trolldeg av 3 dl mjöl, 1½ dl salt, 1½ dl vatten, 1½ msk olja. Det går bra att ta lite extra mjöl, lärde mig vid andra försöket. Då klibbar inte degen fast i gipset. Kavla ut degen och lägg i en djup skål med raka kanter (jag använde tallrik, då blir inte gipset snyggt). Klä skålen med plast. Tryck ner ditt barns hand och/eller fot, näsa, knä... vad du nu vill göra avgjutningen på för kroppsdel. 

Blanda till gipset enligt anvisningarna på förpackningen. Jag använde 300 gram gipspulver och 2 dl vatten. Vispa som en galning. Erfarenheten från första försöket är att det blir alldeles för mycket luftbubblor i gipset om det inte vispas mycket. Elvisp kanske är att föredra? Häll sedan gipset försiktigt i avtrycken så att det inte bildas luftfickor och sedan över hela (om du nu ska göra en tavla av det). Tryck ner någon form av hänganordning innan gipset börjar brinna.

Erfarenhet från andra försöket: Åk inte till öppna förskolan utan att ta hand om disken (hur tänkte jag där?). Gipset brinner även i vatten, men med lite hårt arbete går det att få bort gipset ur bunken så misströsta inte om det trots allt skulle hända.

När det torkat den tid det står att det ska torka (2 timmar enligt det gips jag använde) är det bara att ta bort degen från gipset och beundra sitt mästerverk.

Här hänger foten och handen på väggen. Nu blev inte själva tavlan så snygg eftersom jag använde en tallrik. Jag har klippt bort det allra fulaste och det skulle säkert gå att såga till ännu bättre med lite tid och engagemang, men tills dess får den hänga i Ivars lilla hörn i mitt pysselrum. 

Svårt att fånga relief på bild märker jag.

Leksaksväska

Först skulle det bli en skötväska eftersom den jag har är för liten. Jag har alltid varit sådan att jag valt väskor som är i det minsta laget. Den här blev bättre som leksaksväska. Den matchar även köksgardinerna och leksakerna är nästan alltid i köket eftersom vi är mest i köket.

Jag tog hjälp av en uttjänt tygväska som jag fick skickad till mig av en gammal vän som ville ha en likadan fast fräschare och i ett annat tyg. Konstigt att det inte är så lätt att minnas hur en sydde något, för jag fick verkligen inte till det med ett innertyg och att det såg bra ut, så det blev inget innertyg.

Detta är väskan som jag sydde tidigare (2011 närmare bestämt).

Och så ser köksgardinerna ut:

Mobil

Jag bad min far göra ett träkryss som jag kunde använda till en mobil över Ivars säng. Han behövde något att titta på och som ett litet tak i sin lilla säng.

Jag plockade fram tygstuvar och andra mindre tygbitar som ändå aldrig används och tänkte att små bebisar har ju ingen koll på djur ändå, så det är ju bara att göra fantasigrejer med roliga detaljer på. Tyll funkar bra som typ vingar.

Det blev en stjärna, ett hjärta och ett Musse Pigg-huvud, annars är nog resten lite lämna-åt-fantasin.

Spratteldynan i ny stass

Eftersom spratteldynan används flitigt och många övningar på mage gör att det rinner ut grejer på den, har jag sytt ett till överdrag till den. Jag hade inte så mycket av något tyg och ville inte sitta och göra ett lapptäcke så det fick bli kombinerat av två tyger istället. 

Tidigare överdrag som min mamma har sytt, används såklart fortfarande.

Blöjbyxor

Ivar har fått jättefina blöjbyxor i present av sin blivande gudmor Ester. Strumpbyxorna som också är fantastiskt söta var vid fototillfället lite för stora fortfarande. 

Bäddset

Jag har sytt en hel del de senaste dagarna. Så fort jag haft chansen. Här har jag sytt om ett feldimensionerat påslakan till ett påslakan och tillhörande örngott. Ivar har vagntäcke och spjälsängskudde så det finns vad jag vet inget som matchar i de storlekarna, så då passade det ju bra att göra det själv. Ursprungligt påslakan har jag köpt begagnat på Tradera och trodde blåögt att det bara fanns en storlek på påslakan. Det är lite charmigt med en spets upptill på täcket. Av det som blev kvar av tyget, för det blev en liten bit till kvar, ska jag sy ett örngott till hans kudde som är av en storlek och form som det garanterat inte finns några örngott att köpa till. Återkommer med det resultatet.

En gul spratteldyna

Skumgummi är kanske inte det bästa materialet att vistas på (av hälsoskäl) men det är ju rackarns fiffigt. När min mor var här fick hon den stora äran att sy ett överdrag till den kvadratiska biten som var kvar av skumgummit jag använt till madrass och skötbädd. Se bilder längre ner i inlägget på detta.

Här jobbar mormodern med kontrollanten Ivar som tittar nyfiket på.

Har precis köpt en systemkamera som tar sjukt bra bilder, därför har jag valt att lägga upp två jättesuddiga mobilbilder från min nya mobil. Ja, tids nog får ni se bilder tagna med min systemkamera också...

Det gula tyget är från ett gammalt underlakan. Fläcken är nog bara vanligt dreggel.

Skötbädden

Madrassen

Den lilla sötkorven

Han är här nu, min lille son. Den lilla sötkorven som upptar all min tid förutom när jag sover för ibland när jag vaknar undrar jag vems barn det är som ligger där och grymtar. Han hade kunnat bli en liten nobelpristagare men han tog lång tid på sig även när det började bli dags för honom att komma ut, så det blev på natten efter, i vargtimmen. 11 dagar över tiden och 30 timmar lång förlossning. 

Allt är så okomplicerat på nåt sätt. Lyckorus. Det behövdes ett sånt här avbrott där livet går ut på att hänga tvätt, byta blöjor och få lite egentid mellan amningsstunderna. Älskar det!

Släktforskning, uppstoppade djur och raggsockar efter vantmönster

Den här veckan har jag blivit lite släktforskningsintresserad. Tur att min far redan har gjort jobbet så att jag kan sitta och drömma om hur det var där nere i Småland på 1700-talet. Eftersom både min farfar och morfar hunnit vandra vidare innan jag föddes är jag glad att min mormor hade en väldigt kär vän och granne som tydligen var något mer än så, men jag vet inte. Jag var så liten så han var ju bara mormors granne som var helt naturlig till middagsbordet. Han hade väldigt många uppstoppade djur och när han vandrade vidare fick jag den här uppstoppade staren. Lite som ett arv efter en morfar som jag faktiskt träffade och tyckte om. Ja, jag vet att det här med att ha uppstoppade djur kan vara lite morbid och inte helt okej men jag har bara den här. Hade önskat att jag haft räven, men den har min moster i Tyskland.

Idag är det en vecka kvar tills ägget kläcks. Om jag själv får bestämma. Då passade vi på att ta en massa bilder på magen och det här är den enda bilden som är framifrån och även den enda bilden där jag ser ut att ha så mycket mer energi än jag egentligen har just nu.

Har börjat sticka på ett par raggsockar med harlequinmönster till min käresta men har behövt börja om flera gånger så det blev lite tröttsamt, för att foten hela tiden var mycket större än jag ville. Det komiska var att jag av misstag började sticka efter ett vantmönster först som var på samma sida som raggsocksmönstret i boken. 

Tålamod.

Sybubblan

Jag slutade jobba för en vecka sen så nu lever jag i en bubbla där jag kan viga en hel dag åt skapande eller en hel dag åt att bara ligga och slappa. Förra veckan passade jag på att åka in till stan på mitt SL-kort som gick ut sen. Jag råkade hamna i rusningstrafik båda dagarna som jag gjorde dessa utflykter. Det var en terror för människor som reser i rusningstrafik tänker bara på sig själva och inte på stackars mig som kanske skulle överleva resan lite bättre om jag slapp stå utan att ens hålla mig i. Men det gick ju bra ändå, fast det var skönt att tänka att det var sista gången jag åkte pendeltåg som gravid. Nu ska jag hålla mig till bil om jag ska iväg någonstans. Hur som helst. Det var egentligen inte det jag skulle skriva om nu, utan skapandet som jag ägnat mig åt. Borde ägna lite mer tid åt att städa också. Mitt pysselrum är väldigt rörigt. Allt har inte en plats och det är väldigt dumt.

Här syr jag på ett skydd som ska vara runt kanten i min mammas gamla barnvagn, som står i köket. Den ska inte användas utomhus men det är väldigt bra att det är stora hjul på den för då kan den åka runt på hela nedervåningen.

Jag som försöker tänka miljösmart, ekonomiskt och giftfritt för barnet hittade en handduk som säkert inte använts på jättelänge. Den blev flera mindre handdukar och trasor istället. Har spanat in en till handduk som kanske får gå samma öde till mötes snart.

Mösspsykopaten

Många sömnlösa nätter gör det här med mig: Jag vet inte vad jag ska sticka så jag stickar samma saker om och om igen. En till mössa. Nu får det faktiskt vara slut på att sticka mössor ett tag framöver. Tänk om barnet som ska få alla mössor inte gillar att ha en alpacka på huvudet.

Självklart har jag börjat på matchande raggsockar till. Tycker att mönstret blev så himla puttinuttigulligt. Det blir säkert ett par vantar också. Försöker göra lite större storlek, får se hur det går. Tur att barn växer...

Återigen är det DROPS Alpaca och DROPS mössa-beskrivning och sockorna är bara taget från grundbeskrivningen från detta "set".

En till stickad bebismössa

Jag hade tänkt sticka en mössa till något nyfött barn förra året. Det blev liksom aldrig klart och den där ungen lär väl inte få på sig mössan nu. Igår stickade jag klart de där banden som ska knytas under hakan och sydde ihop själva mössan. Den får väl sitta på min egna bebis istället, alternativt ges bort till en annan nyfödd. Min bebis har ju redan en sån här mössa. Vet inte riktigt hur mycket som går åt av varje plagg i varje storlek. Här nedan är den andra mössan som påbörjades senare men blev klar tidigare.