Öland

När jag var ett litet barn la jag mitt nattlinne i en kartong. Den kartongen skulle min pappa elda upp och det gjorde han. Där stod mitt nattlinne i lågor. Minns inte ens hur det såg ut och jag vet inte heller om jag saknade det, men nog var det lite onödigt. Det hände på en parkering nära en liten bäck alldeles invid vår nybyggda sommarstuga, på Öland. 

Den här sommaren, precis som några andra somrar innan dess, har jag återvänt till sommarstugan, till stensidan där vi badade om vi inte åkte på någon längre utflykt för att bada. Stensidan låg på Ölands västkust och hade som ni hör stenar till strand. Det är så fantastiskt vackert där. Den vita grusvägen som slingrar sig förbi det karga landskapet, ner mot vattnet där fiskebodarna står en bit upp på stranden. Tyvärr är de inte lika ålderdomliga och obebodda längre som de var när jag var barn. Allt exploateras.

Gamla rostiga stenbrott som inte duger längre

Stenmuren till vår sommarstuga

Det är ju inte helt ovanligt att välja norra delen av Öland till semester och allt det där andra. De enda som väljer den södra delen är fågelskådare men vi valde att bo på Ölands sydligaste vandrarhem och där infann sig lugnet må jag säga. Inne i vandrarhemmet var det inte lika lugnt bland gamla damer och väldigt unga barn.

Huvudbyggnaden

En övergiven ladudörr som till trots varnade om utlagt råttgift

Bor man längst söderut och ska norrut behöver man stanna många gånger på vägen för att nå sitt mål. Här i Himmelsberga innan museet i fråga öppnade. Lugnet igen. Inte en enda människa så när som på några övernattande tyskar på parkeringen. Det var så lugnt att jag lätt kunde lätta på blåsan mitt på en åker.

Ett besök i Borgholm bjöd på denna ljuvliga riksha i skuggan.

Något jag gillar med Öland är alla hamnar och fiskelägen som någon gång för längesedan var mer välbesökta än vad de numera skruttiga båtarna vittnar om. 

   

Och så den ståtliga sydliga fyren Långe Jan.

Lexikon från pappas trädgård

Nu har vi kommit tillbaka från vår road trip där Småland, Öland, Blekinge och Skåne har besökts. Vid vårt första stopp, i norra Småland, skrev min pappa upp vad jag fotograferade i hans rabatter. Tanken med det hela var att jag skulle komma ihåg vad jag själv skulle kunna vilja ha i trädgården. Här är han, min höggravida syster och hennes klättrande dotter. 

Nu ska vi se om det blir protester för att jag satt fel på namn vid fel växt. Jag har försökt att få till bilderna enligt listan.

Jättedaggkåpa

Grekisk vädd

Kaktusdahlia

Malva

Timjan

Rosa isop

Rosa rugosa (polkagrisros)

Ros (sorten var lite svår att komma på)

Orange lilja

Lobelia, hänglobelia

Blå riddarsporre och gul praktlysing

Honungsros

Sockerärta

The Switcheroo project

Kolla in den här sidan: "Switcheroo" personal project, ongoing series

Samma kläder, fast ombytta roller. Konstigt att min spontana tanke var att mäns klädval är så trista och det märks inte förrän de sitter på en kvinna. Vad betyder den analysen egentligen?

Utvecklingen nere vid stenmuren

Så här såg det ut vid stenmuren när vi flyttade in. Kirskålen växte och trodde att den var här för att stanna.

Så här såg det ut efter röjningen. Där under fanns det tegelstenar och plattor som nu blivit en gång.

Rötter har jag grävt i all oändlighet och här blev även Christer intresserad av att såga och klippa bort riktigt tjocka rötter.

Jag drog upp plåt som använts som kant till ett gammalt övervuxet trädgårdsland som ska bli gräsmatta så fort jag bestämt mig var hallonen och smultronen ska få bo istället.

Det blev kantplåt här istället, till lavendeln som jag flyttat ner hit intill stenmuren.

Flyttade ner några fler plantor för att verkligen få en rabatt invid stenmuren och kanten blir bra när jag ska klippa gräset där sen. Ja, alltså det ska bli gräs utanför den kanten.

Som en trevlig överraskning fick vi en bouganvillaplanta i inflyttningspresent av några besökare i måndags. De hade varit i Italien och tyckte att det var så vackert med bouganvillan. Jag började gräva direkt de hade åkt härifrån och den hamnade mittemot lavendeln, mot trappräcket upp till altanen.

Tydligen klarar den inte av frost så om ingen har något bättre förslag måste jag alltså gräva upp den till vintern.

Cherry cherry

Nu har jag verkligen kommit in i stickandet igen. Här är mina körsbär på rad. Har ritat mönstret själv. Den gröna nyansen hade jag inte alls planerat för. Jag bara pekade på den mest lämpliga nyansen i en beställningskatalog i garnaffären. Hade mer tänkt mig en dov mörk bladgrön, men jag är så himla nöjd med den här. Det blir så snygga kontraster med det röda också.

Jag använder samma typ av garn som för exakt ett år sen när jag satt och stickade på en balkong i Limhamn och hade kommit ungefär lika långt som nu. Har bara bytt den marinblå färgen till den här mintgröna, och ränder mot bär. Annars kommer tröjorna att bli ganska lika varandra.

Rundtur 2 i trädgården

Eftersom jag gjort ett inlägg som heter Rundtur 1 i trädgården, måste jag ju ha ett inlägg som heter Rundtur 2 i trädgården också.

Bakom berget som står vid sidan om huset, finns det några blåbärssnår med mycket blåbär som jag ibland smakar en av, men jag vill vänta lite till innan vi skördar bären för de är ju inte riktigt klara än. Men jag är bra sugen. Det är något visst med blåbär. Jag brukar alltid tänka att om jag skulle säga ett bär som är mitt bär, så är det blåbär.

Och om jag skulle säga en frukt som är min frukt, skulle det vara äpple. Kanske för att jag växte upp i en trädgård med åtta äppelträd.

En del av trädgården är som en fruktträdgård. Där har vi ett så stort körsbärsträd att jag funderar på hur jag ska få ner dem innan skatorna har käkat upp allt.

Vi har ett litet päronträd.

Ett lite mindre äppelträd.

Det finns fler träd, men jag återkommer nog när frukten har mognat för jag vet inte på rak arm vad mer vi har. Det fattiga plommonträdet har jag visat tidigare.

Vi har väldigt mycket smultron men bara en enda jordgubbe. Den ska jag dela med min fästman. Vi delar ju allt. Inte helt mogen än.

Har hittat några vackra, vad jag tror kallas knölklocka. Vilket fult ord, men snart blir jag stolt om jag har rätt. Inväntar protester eller medhåll.

Rosenbuskar finns det gott om, dock inte så många fina rosor, utan mest vildrosor kanske. En buske har jag klippt ner till grunden för den var så stor och yvig. Den här rackaren är något mindre och har bosatt sig i det blivande trädgårdslandet.

Det finns många projekt att ta itu med. Här finns t.ex. ett stort hål i huset där min pappa har lastat en massa sten. Jag skulle väl fortsätta att lasta sten där, jag också och sen fylla på med jord och så gräs, alternativt bara ha grus eftersom det är en kran där som kan stå och droppa ibland.

Ogräs finns det gott om och det sägs att där maskrosorna frodas finns det näringsrik jord. Bra att det finns näringsrik jord under ett stort område med plattor. Här rensar jag ibland lite ogräs också och sopar ihop i en hög och gör något annat och sen kommer jag tillbaka igen. Evighetsprojekt. När jag är klar med den sista raden har det väl börjat växa i början av stenpartiet igen säkert.

Vi har ingen bil och det är jättekonstigt att bo här utan bil verkar det som. Jag vill ha en bil, men vi fick låna en bil åtminstone. Med den åkte jag till Bauhaus och köpte en så kallad villaspade av märket Fiskars, kompostgaller och en vattenkanna med stril. Det var fantastiskt att byta upp sig från stråle till stril. Trädgårdsnörden jublade samtidigt som växterna duschade.

Det här på bilden ovan ligger ju naturligtvis och acklimatiserar sig i trädgården några dagar innan det blir något av det projektet.