Det ställs så höga krav till höger och vänster och vissa ställer orimliga krav på sig själva. När vi ställer höga krav på oss själva, förväntar vi oss mer av andra. Vi lever i ett samhälle där det ska klagas på allt som inte är perfekt. I våra yrkesroller tar vi skit för sådant som inte är vårt fel direkt och eftersom kunden alltid har rätt är det fel att käfta emot och säga vad man tycker.
Jag har blivit uppfostrad att jag ska klaga om en produkt eller tjänst inte är som det ska vara. På senare år har jag uppfostrat mig själv i att klaga vänligt, att alltid utgå från att det är ett missförstånd, för det är ganska ofta så. Min inställning är att den person jag går och "klagar" till ska hjälpa mig att hitta en lösning på problemet istället för att gå in med att skälla och vara allmänt okonstruktiv. Att inleda samtalet med vänlighet och förhoppning om att det kommer att lösa sig vinner båda parter på.
Den andra sidan av det här är när någon klagar på mig. Jag har alltid fått höra att jag inte ska ta åt mig, men nu är det så att jag gör det och visst, det kan jag behöva jobba bort. Det ger dock inte människor rätten att ta ut sin frustration och ilska mot den person som står närmast till hands att prata med. I mitt yrke som förskollärare/lärare jobbar jag efter puckade politiska beslut som först bestämts på hög nivå och traskat några steg ner i trappan för att sedan omsättas av mig i praktiken på bästa sätt med de förutsättningar jag har i form av resurser och kompetens. I min yrkesroll ser jag att jag tar ett stort ansvar, gör mitt bästa utifrån de förutsättningarna. Jag, liksom alla andra, begår mina misstag och missbedömer ibland men viktigast av allt; jag gör det aldrig på grund av lathet, illvilja eller slarv. Min ambition är att alla ska ha det så bra som möjligt. Att jag ställer mig frågande till vad oinsatta politiker väljer att lägga fokus på och inte måste jag lägga åt sidan eftersom jag är tjänsteman under valda politiker. Jag kan inte göra annat än välja ett annat parti nästa gång det är val och påverka andra att göra detsamma.
Jag älskar att arbeta med barn och tyvärr finns det människor som inte gillar det alls men gör det ändå. De personerna förstör vårt rykte och föder misstänksamhet hos barnens föräldrar, en misstänksamhet som de säkert med all rätt för över på alla som arbetar med deras barn. Om alla hade en positiv inställning till alla nya människor och satte betyget MVG på dem från början skulle det vara mycket enklare att hålla sig kvar på det betyget än att jobba sig uppåt från ett IG.
Egentligen vill jag inte att den här bloggen ska handla om mitt yrke, men ibland måste jag rucka på principerna.
1 kommentar:
Vilket bra blogginlägg, riktigt välskrivet som många borde läsa.
Skicka en kommentar