Jag sjunger på sista versen på påsklovet och har varit hos mina föräldrar i Östergötland sen i onsdags förmiddag. Redan på onsdagen observerade jag min ena systers fina vantar och fick veta att hon fått dem av våra föräldrar när de var i Riga efter jul. Inte långt senare fick jag se vantarna ovan hos min andra syster. Hon hade också fått ett par av föräldrarna från Riga. När jag frågade varför jag inte fick några (jag fick en Marabou chokladkaka istället), fick jag till svar: Du kan ju sticka ett par själv. Jag skulle ta det som en komplimang. De är medvetna om jag skriver om det här i min blogg så det är inte att gå bakom ryggen på dem (er). Nu har jag dokumenterat mönstret och planerar mina rigavantar, men jag får väl göra dem med en Wallinskaya-touch så de blir sådär som jag vill ha dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar