2014-04-03

Ömhetsbevis


Igår när jag kom hem möttes jag av en mycket besviken, ledsen och bortglömd stackars tomatplanta. Efter en stor skvätt vatten och bara några timmar var den glad, pigg och nöjd igen. Det får inte gå en dag utan att en häller på en massa vatten i krukan.


Förra veckan hade jag besök av min moster och hennes väninna. De hade med sig påskliljor med sig som även fick en iris bredvid sig på altanen. Visste ingenting om iris innan jag köpte en sådan tidigare i vår.


På trädgårdsmässan köpte jag 6 olika liljelökar (heter det så?) och en av dem har börjat titta upp ur jorden.


Buskpionen nedan, som jag fick av min pappa förra året, jobbar på.


Riddarsporre från trädgårdsmässan tittar också upp.


Känns nördigt men jag tycker det är så himla coolt att sätta lökar, rötter och frön som blir något helt fantastiskt. Det är något magiskt med det hela. Jag har gått in rätt hårt för att få fram mycket blommor i år. Det här med grönsaker var lite svårt att välja. Insåg ju att jag kanske inte är värsta grönsaksnörden men om det är hemodlat kanske jag börjar se det på ett annat sätt, men det kommer lite grönsaker också efterhand.

2 kommentarer:

Annica sa...

Håller med dig att det är något magiskt att en rot eller en knöl kan bli till något vackert :) Fina bilder och det är en underbar tid nu när allt börjar spira.
/ Annica

Ester sa...

Känner igen det där med tomaten - större kruka är väl en bra lösning! Och spännande med alla knölar och rötter. Sånt har jag aldrig pysslat med. Men nästa säsong ska det bli egensatta vårlökar i alla fall.